Om SAR-Sverige
SAR-Sverige fungerar som en plattform för samverkan mellan svenska medlemmar i det internationella nätverket Scholars at Risk.
SAR-Sverige erbjuder fortbildning, stöd och erfarenhetsutbyte till de svenska medlemmarna. Sektionen träffas två gånger om året vid terminsvisa sektionsmöten och har däremellan digitala medlemsdialoger kring aktuella frågor.
SAR-Sveriges sekretariat ligger för närvarande vid Göteborgs universitet.
Hur kan ett lärosäte använda sitt medlemskap i SAR?
Ett lärosäte kan använda sitt medlemskap på många olika sätt. Det mest konkreta och resurskrävande är att stå värd för en riskutsatt forskare. Möjligheten finns också att affiliera forskare på distans. Andra konkreta sätt att använda sitt medlemskap kan vara att arrangera seminarier för att uppmärksamma frågor kring akademisk frihet, och att aktivt arbeta med frågor som rör ansvarsfull internationalisering där SAR-forskare kan nyttjas som en resurs. Det finns också möjlighet att koppla arbetet med SAR in i utbildningen genom att arrangera så kallade student advocacy seminars eller genom en rättspraktik. Lärosäten kan också använda sitt medlemskap i SAR som ett stödmedlemskap.
Svenska lärosäten kan ansöka om att delfinansiera mottagandet av en SAR-forskare vid det egna lärosätet.
SAR-Sveriges representant i European Advocacy Committee är Claudia Tazreiter. Claudia är professor vid Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet.
Om Scholars at Risk
Scholars at Risk samlar 650 universitet och andra organisationer i världen. Förutom akademiska fristäder till riskutsatta forskare arbetar nätverket också med policy- och påverkansarbete. Varje år släpper SAR rapporten Free to think som ger en överblick av läget för akademisk frihet i världen. Tillsammans med V-dem institutet, Global Public Policy institutet och FAU Erlangen-Nürnberg har SAR också utvecklat ett Academic Freedom Index som visar det aktuella tillståndet i världen när det gäller akademisk frihet.